Mot bakgrund av den stora ökningen av elbehovet i norra Sverige är områden i östra Norrbotten intressanta att undersöka inför en etablering av vindkraft. Projektområdet har bra vindlägen med stor potential.
Sveriges framtida elbehov är stort, inte minst i norr. Med stora industrisatsningar från aktörer såsom LKAB, SSAB, H2 Green Steel och Hybrit, förväntas elbehovet i Sverige öka från dagens cirka 140 TWh till minst det dubbla kring år 2045, varav den störa största ökningen av elbehov kommer att ske i norra Sverige. Alla kraftslag behövs, men vindkraft bedöms ha bäst förutsättningar att tillgodose behoven på kort sikt. Mot den bakgrunden undersöker TOWII Renewables möjligheterna till att etablera en vindpark i Östra Norrbotten.
Christine Zackrisson
Project Developer
chza@towii.com
+46 709 480 407
Hirvivaara erbjuder bra vindlägen
Projektet som vi benämner Hirvivaara ligger inom i Haparanda kommun. Det är berget Hirvivaara inom utredningsområdet som gett namn till projektet.
I detta områden undersöker TOWII Renewables möjligheten att bygga upp till 60 vindkraftverk. Hur många det blir i slutändan beror bland annat på markförhållanden, djurlivet, naturvärden och på hur höga vindkraftstornen får vara. Just nu planeras för vindkraftverk med en totalhöjd (torn + rotorblad) upp till 250 meter.
Kommunikation med berörda är viktigt
Projektet inleds med undersökningar av projektområdet. Då tittar vi på vilka förutsättningar och begränsningar som det finns på den här platsen. Tidigt i processen för vi dialog och bjuder in till möten med myndigheter, närboende och andra berörda av vindkraftsprojektet.
När vi utvecklar våra projekt drivs vi inte enbart av att bidra till den gröna omställningen. Vi är minst lika måna om hur våra projekt kan skapa bästa möjliga värde för det lokala området. För oss handlar det om att vara lösningsorienterade. Vi är väl medvetna om att det finns många intressen som måste beaktas när man drar igång ett vindprojekt. När man väl tar marken i anspråk ska man göra det på bästa sätt.
Tillståndsprocess och tidsplan
För att få uppföra och driva landbaserade vindkraftverk i Sverige behövs tillstånd. Det är miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen som handlägger och fattar beslut om tillstånd. Samråd är en del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter.
Tillståndsbeslutet tas utifrån de underlag som vindkraftprojektören tagit fram om hur vindkraftverken påverkar människor, arter och miljö i projektets närhet. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas och bedömningen görs enligt Miljöbalken. Det kan ta många år innan ett vindkraftsprojekt får ett lagakraftvunnet miljötillstånd och kan gå vidare med upphandling, byggbeslut och byggnation. Vår förhoppning är att byggbeslut kan tas innan 2030.
Få mer information om hur tillståndsprocessen fungerar för en landbaserad vindkraftspark här.
TOWII-koncept: värde för alla
För oss handlar den gröna omställningen om mer än att rädda klimatet. Det handlar om att bördor och vinster ska fördelas rättvist mellan de människor som berörs.
Även om det finns ett behov av mer förnybar energi, måste projekten och installationen av förnybara energianläggningar hanteras på rätt sätt, så att de som påverkas lokalt kan känna sig delaktiga.
Det är därför vi på TOWII arbetar för att skapa lokal förståelse och stöd, så att alla kan ta del av värdet av den gröna omställningen.
Vi tror på framsteg i gemenskap!
Insikt
Här hittar du relevant information om projektet och utvecklingen av förnybar energi i Sverige.
Varför vill TOWII Renewables etablera sig i Norrbotten?
Industribolagen planerar för investeringar i Norrbotten på mer än 200 miljarder kronor till 2030. Enbart de stora industrisatsningarna i Norra Sverige förväntas medföra en ökning av elbehovet med ca 90 TWh inom två decennier, det är nästan en dubblering av dagens elförbrukning. Mot den bakgrunden undersöker TOWII Renewables möjligheterna till att etablera en vindpark i Östra Norrbotten. Vi undersöker även fler områden i andra delar av Sverige.
Vad är TOWII Renewables för ett företag?
TOWII Renewables är en relativt ny vindkraftsaktör i Sverige men vi har varit verksamma i Danmark sedan 2022. Vi är ett dansk/japansk ägt företag som arbetar med att designa, bygga och driva vindparker på land och solcellsinstallationer på mark och tak.
När vi utvecklar våra sol- och vindprojekt drivs vi inte enbart av att bidra till den gröna omställningen. Vi är minst lika måna om hur våra projekt kan skapa bästa möjliga värde för det lokala området. För oss handlar det om att vara lösningsorienterade. Vi är väl medvetna om att det finns många intressen som måste beaktas när man drar igång ett projekt.
Hur väljer TOWII Renewables ut områden för nya vindparker?
Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk. Många av Sveriges kommuner har också en vindbruksplan som fungerar som vägledande för vindkraftsetableringar. Men den viktigaste förutsättningen för vindkraft är att vindförhållandena är goda. Det ska blåsa starkt och med jämn hastighet.
Hur ser ert arbetssätt ut?
TOWII Renewables vill ha en tidig och löpande dialog med alla inblandade parter. För TOWII är det viktigt att lyssna till argument, frågor och förslag runt vårt projekt. Det ska inte bara vara energibolag och markägare som drar nytta av värdet av en vindkraftsetablering. Projekten ska också gynna grannarna och lokalsamhället.
Hur stort är projektet Hirvivaara?
Projektet som vi benämner Hirvivaara omfattar ett undersökningsområde som ligger i Haparanda kommun. Det är berget Hirvivaara i utredningsområdet som har gett namn till projektet.
I Hirvivaara- området blåser det i genomsnitt under ett år 6-7 m/s. Vilket är mycket bra vindförhållanden för en park.
Hur många vindkraftverk handlar det om?
Enligt beräkningar rymmer utredningsområdet i dagsläget maximalt 60 vindkraftverk. Siffran kommer att ändras genom processen i takt med att mer kunskap om området fås, dock kommer antalet vindkraftverk aldrig att bli fler.
Måste vindkraftverken vara så stora?
Ja, om de ska producera el med låg kostnad, pressa elpriset, möjliggöra klimatomställningen och stärka konkurrenskraften för svensk industri. Vindkraften har utvecklats, och fortsätter att utvecklas, snabbt. Vindkraftstornen har blivit högre så att en starkare och jämnare vind kan utnyttjas. Bladen har blivit längre och svepytan större. Turbineffekten har gått upp och livslängden har ökat. Vindkraftverken som byggs idag har 25 procent lägre produktionskostnad och producerar mer än tre gånger så mycket el än de vindkraftverk med totalhöjd på 150 meter som byggdes kring år 2015.
Hur höga blir tornen?
Vi räknar med att lämna in en tillståndsansökan för verk med en totalhöjd (torn + rotorblad) på upp till 290 meter.
Hur nära befintliga bostäder kan vindkraftsverken byggas?
Cirka en kilometer. Det är riktlinjer avseende buller och skugga som styr verkens placering i anslutning till bebyggelse (bostadshus och fritidshus).
Vem är ansvarig för underhållet av vägarna i området?
Byggnationen av en vindpark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken.
Under vindparkens drift består trafiken av enstaka persontransporter med servicebil. Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i markavtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.
Vad händer när verken är uttjänta i framtiden?
I ett tillstånd för en vindkraftpark ställs krav på ekonomisk säkerhet. Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet på ett vindkraftsbolag är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark.
Varför behöver Sverige mer el?
Sveriges framtida elbehov är stort, inte minst i norra Sverige.
På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Dessutom är det svenska elnätet gammalt. Även utan elektrifieringen skulle stora investeringar krävas bara för att upprätthålla dagens nivå.
Den nuvarande utbyggnadstakten av vindkraft är hög, men för att klara regeringens elektrifieringsambitioner behöver utbyggnadstakten öka. Läs mer på Energimyndighetens hemsida.
Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el?
Vid svag vind står vindkraftverken i vänteläge. När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet.
Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt. Vid goda vindar med en normal årsfördelning producerar våra el under cirka 95 procent av årets timmar.
Hur påverkas klimat och miljö av vindkraft?
Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan.
När vi planerar nya vindparker är påverkan på miljön en viktig fråga som ibland kan vara avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäring som kan vara avgörande.
Är det verkligen lönsamt att bygga vindparker?
Intresset för att investera i vindkraft har varit stort senaste åren. En aktuell sammanställning från branschorganet Svensk vindenergi visar på en historiskt snabb utbyggnadstakt som drivs utan subventioner eller statliga ekonomiska garantier och där vindkraftsinvesteringarna uppgår till 140 miljarder kronor till år 2026. Det finns betydande volymer i pågående tillståndsprocesser
Förutom klimatfördelar och möjlighet att möta ökad efterfrågan på el till följd av elektrifiering i industri- och transportsektorerna, bidrar de nya vindkraftsprojekten även med intäkter från fastighetsskatt, arbetstillfällen vid byggnation och drift samt pressat elpris. Jämfört med de andra kraftslag som kan byggas i stor skala så har vindkraften dessutom lägst produktionskostnad. Läs mer: Vindkraften billigast att producera (rapport från Energiforsk).
När har ett vindkraftverk ”betalat sig” energimässigt?
Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 4 000 hushåll. Generellt kan man säga att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning.
Detta innebär att ett vindkraftverk har under de första sex månaderna producerat motsvarande mängd energi som förbrukas under dess livscykel. Därefter kan vindkraftverket fortsätta producera utsläppsfri el under sin cirka 25 år långa livstid. Vi ser en snabb teknikutveckling inom vindkraft så framtidens vindkraftverk kommer troligtvis vara ännu effektivare.
Kan vindparker skapa nya jobb till orten?
TOWII´s förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindparken.
Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att vid en vindparksetablering behövs en mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom boende, mat och träningsmöjligheter.
Som företagare finns det goda möjligheter att erbjuda tjänster vid en vindparksetablering.
Kan man bedriva jakt i en vindpark?
Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindpark är i drift finns generellt inga hinder för jakt. Både forskning och vår erfarenhet säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindparker.
Den största påverkan på jakten i en vindpark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar TOWII alltid efter att upprätta en tidig och kontinuerlig dialog med berörda
Gäller allemansrätten i vindpark?
I en driftsatt vindpark gäller allemansrätten precis som vanligt. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.
Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.
Vem står bakom produktionen av vindenergi?
Vindkraftsägandet är spritt och i ständig förändring. Vindkraften är dessutom under utbyggnad och det är inte ovanligt att vindkraftsparker byter ägare.
Det finns 840 vindkraftsägare i Sverige, men ser man till elproduktionen i Sverige domineras den av de fem stora:
- Vattenfall (ägs av svenska staten)
- Fortum (ägs av finska staten)
- Uniper (ägs av tyska staten)
- Statkraft (ägs av norska staten)
- Skellefteå Kraft (ägs av Skellefteå kommun).
Marknadsprognoser säger att de fem stora kommer att minska sin dominans, men att de fortfarande år 2026 kommer att äga cirka 60% av elproduktionen i Sverige.